By using modern methods of casting concrete, cast in place can get more effective and industrialized. A modern method is self compacting concrete. By using this type of concrete, advantages like improved working environment and rationalized construction can be reached. Because the concrete doesn?t need to be vibrated, the amount of staff on site and the noise can be reduced.

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Vi har i denna rapport jämfört produktionsmetoder vid byggande av gång- och cykeltunnel under järnväg. de metoder vi har jämfört är lansering och platsgjutning. Projektet som vi har studerat är byggandet av en gong- och cykeltunnel under järnväg vid Mjölby station. Vid detta projekt lanseras halva tunneln in och halva platsgjuts. Det vi har jämfört är dels de geotekniska aspekterna, där vi främst har tittat på vikten av förundersökningar, jordegenskapens inverkan, spontning och grundvattnets inverkan.

Sverige hade under 1800-talet mycket låg standard på bostäder, det var trångbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstäder var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostäder skulle byggas under en tioårsperiod. Målet med programmet var att trångboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har återigen uppstått och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större städer, särskilt i Storstockholm.Det är framförallt tre faktorer som påverkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. Utifrån dessa faktorer presenteras förslag på fyra typer av flexibla framtida.

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i Växjö har hjälpt oss kartlägga skalväggars för- och nackdelar. Från intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan därifrån dragit slutsatser. Det är inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som är att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, årstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hänsyns till.Genom att planera bättre, öka förtillverkningen, skapa en bättre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, så anser man allmänt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. Då man kan få kortare byggtider och lägre totalkostnader. .

Granskande av ritningar, tidsplaner och kalkyler för referensprojektet Hus N i Växjö har hjälpt oss kartlägga skalväggars för- och nackdelar. Från intervjuer har vi sedan kunnat se liknelser och skillnader om vad olika yrkesfolk i samma bransch tycker, sedan därifrån dragit slutsatser. Det är inte alltid enkelt att avgöra vilken byggnadsmetod som är att föredra för att projektet ska vara kostnadseffektivt, prefabricerat eller platsbyggd. Faktorer som byggnadens konstruktion, årstid, arbetsmiljö, resurser, tid och kostnad ska ta hänsyns till.Genom att planera bättre, öka förtillverkningen, skapa en bättre samverkan mellan byggherrar, konsulter, entreprenörer, underentreprenörer och materialleverantörer, så anser man allmänt att man kan öka industrialiseringen av byggandet. Då man kan få kortare byggtider och lägre totalkostnader. .

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även..

Detta arbetet behandlar smycken från Art Nouveau (ca. 1890-1914), och belyser smyckestilen i dess historia, utveckling, design och material. ?Jugendstil? är ett grundbegrepp för denna tidsepok, som är mest känd för sin konst och arkitektur. Art Nouveau var en internationell förnyelserörelse och betecknades som en övergång till det moderna.

Luleå stadskärna brann ner till grunden den 11 juni 1887. Syftet med uppsatsen är att utreda hur stadsplanen arbetades fram och genomfördes när staden skulle byggas upp på nytt. För att sätta processen i ett sammanhang har jag också gjort en jämförelse med Sundsvall och Umeå som båda brann ner år 1888. Under åren som följde efter branden påbörjades och avslutades mängder med olika byggprojekt i Luleå. Befolkningsmängden ökade, både till följd av urbaniseringen och till följd av industrialiseringen.

Under de senaste decennierna har många traditionella kooperativa föreningar runt om i världen genomgått stora förändringar. Vissa har ändrat sina organisationsstrukturer, vilket innebär att de har kvar delar av den kooperativa modellen, men introducerat individuellt ägande för medlemmarna. Andra har försvunnit genom fusioner eller konkurser. Det finns de som ombildats från sin kooperativa form och andra som avyttrat delar av sina verksamheter till andra investerare och på så sätt blivit en hybridkooperation. Marknadsförändringar, såsom industrialiseringen inom jordbruket, har tvingat de kooperativa företagen att expandera och öka sin förädlingsgrad. Förädling av produkter kräver stora investeringar, vilket kräver kapital.

Det ekologiska avtrycket på jorden ökar då fler och fler industrier byggs. Till följd av den växande industrialiseringen ställs hårdare krav på att företagen tar tillvara på sina avfall för att minska miljöbelastningen. Arbetet i denna rapport syftar till att utveckla en oljestoppsprototyp åt företaget Furhoffs i Västra Götalands län, vilken har som uppgift att förhindra miljöfarliga lätta vätskor från att rinna ut i avloppen. Arbetet inleds med en marknadsundersökning för att studera andra marknadsaktörers produkter. Efter den inledande marknadsundersökningen samt i samråd med Furhoffs utvecklingsavdelning togs beslut om att prototypen skall ha mekanisk tillslutning.

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift.

En hårdnande marknadsbild och allt mer hårdnande konkurrenssituation ställer dagens organisationer inför större utmaningar. För att överleva måste organisationer föra en ständig kamp för att förbättra, förnya och effektivisera sina arbetsmetoder. Sedan industrialiseringen tills för endast några decennier sedan har effektivisering likställts med fragmentering och specialicering av arbetsuppgifter. Dessa metoder håller nu på att ersättas av andra metoder som bättre reflekterar de antaganden och förutsättningar som styr vårt samhälle.LSG Sky Chefs är en organisation som verkar inom flygindustrin. Detta är en bransch som sedan händelserna den 11 september och i samband med uppkomsten av lågprisflyget utsatts för stora förändringar och hårdare konkurrens.

Industrialiseringen av Sverige började under 1800-talet ta form och behovet av naturresurser ökade i och med det vilket ledde till att blickarna var tvungna att riktas mot nya horisonter. Att det blev just Kiruna som blev intressant var det faktum att där i det området fanns det naturresurser i form av malm, en fyndighet som skulle skänka dem möjligheter att fortsätta sin industrialisering med goda förutsättningar och med arbetsmöjligheter som resultat. 1890 fanns där bara fjäll, orörda vidder och samer med deras visten, 1904 hade redan ett samhälle etablerats och invånarantalet kommit upp i siffror kring 4000 personer, vandringen från ödemark till välorganiserat samhälle hade inletts. I och med industrialiseringens framfart utvecklades även skolväsendet, först nationellt och sedan som en följdeffekt av samhället Kirunas grundande även där. 1842 hade en folkskolestadga upprättats som bidrog till att alla därmed skulle gå i skolan för att få en allmän folkskolundervisning och det var något som direkt ansågs vara av vikt att följa i Kiruna.

Vid sekelskiftet 1900 genomgick det svenska samhället stora förändringar, genom industrialiseringen och urbaniseringen fylldes städerna av barn med förvärvsarbetande föräldrar. Långa skift inom industrin skapade en ny grupp av oövervakade barn som mer eller mindre var ensamma när föräldrarna arbetade. Tillsynen av dessa barn kom i fokus genom städernas barnavårdsnämnder som hade uppgiften att hålla uppsikt över barn och dess föräldrar så att inte sedlig urartning spred sig i samhället. Barnavårdslagar skapades och barnavårdsnämnder grundades av rädsla för att samhällets moraliska tillstånd skulle sjunka. Denna uppsats behandlar dessa frågor genom en granskning av Piteå stads barnavårdsnämnd och hur denna handskades med dessa problem under perioden 1926-1936.